och en hustårta

På släktkalaset fick Ebba farmors bulle för första gången. Även den gillade hon.

Sen kom Sallys tårta som var ett hus. Då orkade inte Ebba mer nytt.

Tur det fanns en moster att landa hos.

Hurra, hurra, hurra!

Ebba har ju fyllt år. Hon är ett år nu.
Hon firades i förväg av kompisarna och Sally.
De gjorde en jättefin tårta, en julgranstårta.
Ebba tyckte om den väldigt mycket. Och ännu mer gillade hon att få leka med stortjejerna.

första mötet med Bauhaus

Oh the joy of byggvaruhus!

Att springa i de långa gångarna.

Att försöka ta de andra barnens leksaker.

Att sitta inklämd i en kundvagn.

nu ska vi sov... skoja!

Att somna har aldrig varit lätt för våra barn.
Ett tag i höstas gick det lite bättre för Sally, men så blev Ebba stor och började busa.

Hon står upp i sängen, vickar på rumpan och så kastar hon iväg nappen.
 

Jag tvättar den! ropar Sally och rusar iväg till toa varvid Ebba blir jätteglad och ropar hurra.
Sally kryper ner i sängen igen.
Och så börjar det om igen.

Det är inte riktigt som jag tänker mig en lugn och harmonisk läggning.

förvandlingen

Sally är borta. Istället har vi fått en prinsessa.
Ebba har blivit en trollkarl med slängkappa.
Så kan det bli när tomten varit framme.

och så kom tomten

Han tog en faslig tid på sig, tomten.

Men till slut kom han.

Tomten gav en traktor till Ebba, en sittpuff till Sally och en iPad till de vuxna.

Alla är mycket glada utom Ebba som också vill låna vår iPad, det får hon inte.

Hon får passa på att leka med traktorn innan någon kastar den i soptunnan (ljudet, my lord vem uppfinner såna leksaker?!).  

två filmtips

"Molly och julmonstret" är jättebra.
Man blev så glad efteråt, och pratade om vackra monster. Lite läskig tyckte tvååriga Astrid (bilden). Men inte värre än att man kunde sitta kvar i mammans knä.
Är man fyra år är tingeling också underbar hälsade Alice till oss som hälsar vidare.

bland idrottsstjärnor på Mollbergs

Ännu en del i serien "jag äter/fikar framför kändisar": Johan Wissman!

oväntad effekt av Ebbas födelse

Ebba och jag har fått en rutin som vi båda gillar. Hon är med vid mitt spegelbord varje morgon.
Ingen annan gång på dagen sitter hon så stilla som när jag tar på mascara och letar hårgummiband. Ibland borstar hon sina tänder, ibland väljer hon halsband.
I praktiken har detta inneburit att jag lagt mer tid på smink och smycken sedan Ebba kom.

aj aj så hård asfalt

Säg den harmoni som varar.
När jag kom hem igår hade Ebba skrapsår i ansiktet, Anders plåster på fingret och köksgolvet en stor spricka.

och jag skulle till jobbet

Man ska ju inte bli avundsjuk på sin familj för att de har ledig måndag, men vissa morgnar är det svårt att låta bli.

barn kan mer än man tror

Jag räknar sällan med att Ebba ska göra som jag säger. Ofta försöker jag inte ens. Jag tänker att hon är för liten.

Sally räknar jämt med Ebba. Hon kan sitta på toa och vråla på henne, i tron att Ebba ska räcka henne toapappret.
Man ska ju inte vråla på folk, men det känns fint att hon har sån tilltro till vad lillesyrran kan.

vi tränar på hurra

Ebba fyller snart ett år. Barnen ligger i hårdträning inför detta stora.

de tröttande traditionerna

Man kan tro att Lucia är en lättsam tradition. Lite sång, lussebullar och ljus i håret på gulliga barn.
Så är det inte.
Det fanns barn som grät idag. Som förtvivlade sträckte sig mot föräldrar i publikhavet på förskolan.
Sally var inte en av dem.
Men vilken känslochock att utsättas för ett luciatåg med alla dess förväntningar!
Inte konstigt Sally hade somnat i soffan när jag kom hem från jobbet ikväll, redan vid halv sex.

1-0 till Sally

Sally: du ska lägga mig ikväll.
Jag: nä, det ska pappa.
Sally: nä du!
Jag: jag är för trött.
Sally (med triumf i rösten): men mamma! när man är trött ska man ju gå och lägga sig.

vi åkte ju pulka också

julefriden är här

Vi skulle baka. Det gick sådär.

Barnen ville hellre läsa.

Sen tvingade vi dem.

Nä... det gjorde vi inte.
Goda pepparkakor blev det i alla fall till slut.

Sally har julpyntat pappan

Man får ju skylla sig själv när man sitter och somnar sådär på fredagskvällen.
Då kan man plötsligt vakna med en skojig hatt på huvet.

många änglar blir det

Det tar lite tid att komma hem från förskolan dessa dagar.
Nästan som när vi fick vänta på låtsaskompisen Emma.

vilken volym, vilket hårsvall!

 

Kanske har ni tänkt: "stackars Lotta som har fått ett skalligt barn".
Det kan ni sluta tänka nu.
Ebbas hår är så långt att hon kan ha tofs.
Och klämma.

mycket att titta på

Vi var och tittade på handboll allihop, i en ny idrottsarena i Helsingborg.
Eller hm, handboll och handboll.
Jag tittade mest på Ebba och Sally.
Sally tittade på pompom-tjejerna.
Och Ebba gillade lysrören i taket.

vi har en snöskeptiker i familjen

Och så kom äntligen snön.

Sally kan inte sluta skratta, så kul är snön.

Vad Ebba tycker är svårt att veta.

Hon mötte pulkaåkandet med något för henne så ovanligt som tystnad, sammanbiten tystnad.

små hälsningar

Förvåningen när jag tog upp telefonen för att se vad jag hade antecknat till en jobbtext. Allt var borta, ersatt av en liten hälsning.
De där pingvinerna visste jag inte ens att jag hade.

Note to self: återgå till regeln att min mobil inte är en leksak.

triumfens ögonblick

Undrar om mamma och pappa ser att jag leker med farliga grejer.
Hoppas inte.

Sally är på min sida. Det ser man eftersom hon skrattar så.
Men det är nog bäst ändå att jag snabbt tar mig ut från toaletten.
Innan de kommer på mig.

Nu springer jag iväg med min wc-rent, ingenting kan stoppa mig.

Yeah. Jag klarade det.

Ebba och Sally i city

 

"Kolla den lille killen, han kommer att äga stan om några år".
Så sa en tonårskille till kompisgänget när han såg Ebba gå gågatan fram i lördags.
Så kanske det blir.
Om än inte det där med han.

alltid tio steg efter

Bästa cafébesöken är när de andra gästerna är stökigare än man själv (tonårsgäng på pistachia).
Då gör det inget att barnen högljutt jagar varandra i en evighetslek (evighet eftersom Ebba aldrig hinner ikapp).