historisk kväll

Sally ska sova över hos Amanda. Första gången hon sover borta.
Det kändes så lugnt när vi lämnade henne. Hon visade alla sina saker för amanda och magnus.
Men herregud.
Nu kom jag på att det är en studentkorridor. Är inte såna livsfarliga? Fulla med fulla studenter. Och lördagskväll och allt. Det känns inte alls bra längre.

dessa ständiga distraktioner

Här tar man in på hotel. Sally ska sova över hos Amanda. Äntligen ska man få läsa lite skvallertidningar i lugn och ro.
Så ligger det en bebis mitt i sängen och distraherar.

fredagskväll på folkbibliotek

När jag var liten ville jag flytta in i stadsbiblioteket i Lund.
Det kanske jag skulle ha gjort för min familj blev så glad när de kom dit.
Sally framför allt glad för de lila pelarna i parkeringsgaraget.
De har min färg! hojtade hon och omfamnade en av dem.

fint ska det va

Ebba har varit med mig och ätit lunch på Sofiero idag.
Hon verkade trivas som fisken.
Damerna i sällskapet verkade också trivas.
Enda missen var när en av dem sopade ner brödsmulor från bordet.
På Ebba.
Tur det var fina smulor. Med tranbär och grejer.

det finns så många pinnar

Vad är grejen med pinnar?
Mitt barn är väldigt fascinerat av pinnar.
Ju större desto bättre.
Den är för stor, säger jag när Sally vill släpa hem en gren.
Nä, svarar hon alltid. Den är lagom stor.

Till hennes försvar får man säga att hon i alla fall bär dem själv.

nu börjar det

- Har du ritat i den här boken Sally?
- Nä. Det var inte jag. Det var Ebba.

regnbågens alla färger

Sally skulle aldrig ta på sig något svart.
Trots att jag nästan bara har svarta kläder.
Färger är tydligen ett område där man inte påverkar sina barn så mycket.
Tack och lov att det finns någon frizon.

en solig söndag

Jag tittade på fotboll vid Olympia, pojkar födda -03.
Sally tittade på kusinerna Mika och David.

de där datorerna

- Ska du inte äta frukost Sally?
- Nä, jag och Bimbo ska jobba med min dator.

Efter en stunds knappande på boken tog hon hjälp av lillesyrran. 

- Tryck på ok Ebba!

Och sen beröm och applåder.
- Bra Ebba, bra!

pysselkritik

Jag hjälpte Sally med en pysselbok.

Efter en stund infann sig en stark känsla av meningslöshet.
Hos mig. Varför ska man fylla i cirklarna?
Sally verkade inte ifrågasätta boken. Hon lyssnade när jag läste och gjorde så bra hon bara kunde.
Inte förrän på sidan nio blev hon arg. Då tog hon ut allt.

Jag förstår henne.

lite rädd i Malmö

Det gick förbi ett skränigt killgäng medan jag låste upp bilen.
Vi är gangsters, ropade de.
Bäst jag håller i Ebba, tänkte Sally.

ett, två, hopp!

Sally har en kompis som kan flyga.
Signe heter hon.

hackare sökes

Jag har nåtts av ett mycket tråkigt meddelande.
Inga namn nämnda, men en av mina flitigaste bloggläsare har blivit spärrad från att besöka bloggen på arbetstid.
Det här är ju en exklusiv blogg där varje enskild läsare är mycket viktig, speciellt de som kommenterar.
Visst måste det finnas nått sätt att kringgå detta tilltag från en ond it-avdelning. Någon?

(För inte ska man behöva läsa bloggen på sin fritid, slösa sitt privata bredband, nä det tycker jag inte.)

småtjejerna i blå soffan

Annie är så bra på att sitta.
Ebba kan också.
Om man pallrar upp henne i en hörna.

objudna gäster

Sally vaknade till liv och bjöd in till picknick.
Sally, Ebba, hunden Bimbo och jag.
Mycket trevligt var det.
Ända tills elefanten dök upp.

sallys matsedel

måndag: kyckling
tisdag: vatten
onsdag: vatten
torsdag: vatten och en fiskpinne
fredag: en skål russin
lördag:  varmkorv
söndag: falukorv till frukost, lunch, kvällsmat

Undrar hur det blir den här veckan?

nu sover vi

Febern är borta, men tröttheten är om möjligt ännu större nu än när sjukan härjade som mest. Det kan förklara att allt jag har i min telefon är bilder på sovande barn.
Roligare än såhär är tyvärr varken vi eller bloggen just nu.

39 gånger tre

Och så hakade Ebba också på.
Jag tycker om feber. Man blir så skönt avslappnad. Dessutom tilltalas jag av tydligheten. En siffra, sen vet man om man är frisk eller sjuk. Inte som flummiga mag- eller huvudont som kan vara lite vad som.
Men jag tycker inte om feber på små barn. Inte alls.

konstig prioritering

Sally vaknade till en stund i förmiddags. Då valde hon att hämta dammsugaren. Välbehövligt, absolut, men lite oväntat.
Nu är hon tillbaka i soffläge med 39 grader. Jag bredvid med febern hackihäl.

rester från fikan

Chokladälskande Sally är verkligen sjuk.

på kulturhuset i Helsingör

I väntan på nya utflykter visar vi en gammal, fredagens till Helsingör.
Vi blev alla så glada när vi pratade med Annie.

Fast Ebba blev nästan gladast när hon såg sig själv i kameran.

och onsdag i sängen

Jag skulle aldrig gått runt och sagt att vi hade sån tur med sjukorna 2011. Jag hade bara en vabb-dag på Sally och ingen sjukdag på mig själv, vilket får betraktas som ett mycket bra år.
Annat är det 2012 då vi varit halv- och helsjuka mest hela tiden.
Sally vaknade till i går kväll, men hade 40 graders feber  i morse igen. Synd om henne.
Och lite synd om mig som snart har sett Mamma Mu en tjugo-trettio gånger.

tisdag i sängen

Och nu har hon 40,6 grader stackars barnet. Som en kamin vilket Ebba tyckte var så mysigt att hon också somnade.

39,8 grader

Kinderna var lite väl röda på kvällen, så jag tog fram nya örontermometern. 39,8 grader.
Där kom förklaringen till lugnet på väla.
Men Sally hann i alla fall klippa sig innan. Alltid nått.

historiskt ögonblick

Vi är på väla, de förkylda barnen sover. Länge.
Jag har ätit. Jag har bloggat. Kollat på folk.
Nu kan ni vakna barnen!

naturlyrik

Som farmor brukar säga: Vad ska man med leksaker till när det finns pinnar och löv i skogen.

lite luft på nosen

Ebba hade igår sitt första möte med utomhus, alltså ovan vagn.
Jag vet inte om hon gillade det. Svårt att se.

smart unge

Jag satt i källaren och jobbade, försökte skriva en krönika.
Sally kom smygande nerför trappan, sa att hon också ville jobba.
Jag sa att det inte gick, jag behöver koncentrera mig.
Efter lite dividerande fick hon stanna om hon lovade vara helt tyst.
Jag tog på mig hörlurarna, fortsatte skriva.
Tyst var hon. Jag hade bara missat det där med rörelser. Plötsligt var det någon som dansade bredvid datorn. Helt tyst. Hon fortsatte med gymnastik på en filt på golvet.

 
Fortfarande tyst och koncentrerad.
Svårt att säga något då.
Och svårt att fortsätta jobba...

det gjorde visst ont

För att vara en frisk familj är vi nog ovanligt ofta på sjukhus/vårdcentral. Sedan årsskiftet minst tio gånger. Vi är där för icke livshotande saker som allergivaccination, justering av Sallys sköldkörtelmedicin och urinvägsinfektioner.
Varje gång blir jag sådär gråtmild av tacksamhet över att vi är friska. För fy för den lede att behöva var där med ett riktigt sjukt barn.
Det är illa nog med ett friskt.

Tyvärr var Sallys blodprov inte så roligt som det kändes på förhand. Hon satt tyst och stilla i mitt knä medan sköterskan Tomas skrapade fram blodet från fingerspetsen.

Väl ute i hisshallen såg jag att hon var likblek i ansiktet och blå om läpparna. Jag frågade om det hade gjort ont. Då kom en stilla tår på kinden och underläppen började skaka.

jag vill...

Gissa varför Sally stannade i en korsning på väg hem från förskolan igår. Jag sa nej varvid hon först gallskrek och sen grät hela vägen hem.
Jag vill...
1. ha godis
2. gå på restaurang
3. bli buren

hemmadagar

Ibland känns det som att folk i allmänhet har en lite skev bild av livet som föräldraledig.
De verkar tro att det består av ett evigt gullande med sovande bebisar.
Tedrickande och trevliga tidningar.

Ibland är det exakt så. (Bilden är inte arrangerad.)

Men det är också annat. 

Skulle bara påminna om det.

oförutsägbarheten, del tre

Jag: Sally, i morgon när jag och Ebba har hämtat dig ska vi till sjukhuset och ta blodprov.
Sally (hoppandes): Ja! Ska de sticka mig i fingret?
Jag: Ja, det ska de.
Sally: Jippi!

typiskt

Känslan när man upptäcker att man har anlitat snickare som har en av de där dumma texterna på bilen. Inte bra.

motiverade/omotiverade skrik

Man står i köket och fixar med maten.
Ebba börjar gny från babysittern.
Man blir lite irriterad. Kan hon inte klara sig själv en liten stund till.
Men så går man ändå bort till henne, man är ju ingen ond mamma.
Då har snuttefilten kanat upp framför hela ansiktet.

 

oj som de lekte

I går sattes nästan nytt lekrekord för Alice och Sally. De lekte med lera och pärlor och dockor. De lekte att de skulle åka båt till ett hotell och väskor behövde packas. Ja oj vad de lekte.

Sen vek de handdukar. Alice visade Sally hur man får det slätt och fint. Är det husmorstrenden som nått så långt ner i åldrarna?

Ebba lekte också med dockor.
Eller rättare sagt. Hon blev stirrad på av en docka.

oförutsägbarheten, del två

Man drar ut på det. Inget Bolibompa förrän klockan sex. Nån ordning får det ju vara trots att man har fått ett syskon och kan behöva se lite mera film och tv för bebisen vill ju äta hela tiden och då är det inte alltid så kul att vara hemma.
Klockan sex säger mamman och pappan glatt att "Nu är det Bolibompa!". De tänker att medan barnet ser tv ska de få lite tid att prata om hur sjutton de ska kunna betala nya taket till huset och andra härliga vuxensaker.  

Förvåningen när barnet inte vill se Bolibompa.
Hon vill lägga pussel.

Så finner man sig plötsligt sittandes på golvet och lägga Nalle Puhpussel istället för att prata om pengar.

vetebullar med socker på

Sally gillar att baka i sin lilla spis.
Men att hon kunde göra så fina och goda bullar.
Det trodde jag inte.

kalaset får fem plus

Vi har fått lite frågor om kalaset i Malmö, om det levde upp till de höga förväntningarna.
Det gjorde det!
Om Sally var lagd åt kritikerhållet hade hon helt klart gett det fem plus. Hon började avvaktande, som man kan se på tidigare kalasbild, och slutade i högsta möjliga tempo springandes efter de roliga femåringarna.

Mormodern beskrev det bra i ett mejl idag:
"Först spanade hon in allt. Tog in det liksom och tänkte. Men sen blev hon modigare och modigare och sprang med dom andra barnen och gjorde små hoppsasteg. Det var också så roligt att se henne vid fiskdammen hur hon förväntansfullt väntade på sin tur och hur hon sedan, när hon fått sin påse, satte sig på golvet och kollade i sin påse alldeles i sin egen värld. Helt nöjd med allt."

Nu hoppas vi bara att den födelsedagsfirande femåringen också var nöjd med kalaset.

a och l

A som i Amanda. L som i lejon.
"Mormor har visat mig hur man håller pennan."