Tidig morgon. Anders har smugit iväg för att träna. Trots att han var tyst väckte han oss båda.
Jag är inställd på att Sally när som ska börja gasta om frukost, men vädjar ändå:
- Sally jag kan inte gå upp. Jag är så trött.
Hon drar upp täcket och viskar.
- Ja osså.
Sen blundar hon.
Äntligen!
tisdag 4 oktober 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Detta fick mig att skratta jättehögt! Fina trötta ni.
SvaraRaderaVad bra! Skratt vill man ju ha.
SvaraRaderaJätte roligt! Hon har fattat . Det gäller att hålla sig stilla och tyst när mamma är trött. Oh vilket gullebarn. Förresten tror jag att jag skall resa bort lite oftare för fattar ni så roligt det är att titta på så många bilder och läsa så många kommentarer på en gång.
SvaraRaderakram från mormor