passa andras barn

Man vet aldrig hur det blir när man passar ett barn första gången. 

Men nu vet vi hur det är med Annie, snart tre år. 

Inga problem. Man kan säga att hon och Ebba passade varandra. De serverade flygplansmat och gick promenad med dockorna. 

Sen pysslade de på en balkong hos min pappa.

Åt lördagsgodis. 

Seglade piratskepp.

Egentligen är det väl sällan problem. Men man vet aldrig på förhand.
Det är det som är det roliga.

Barnpassning är lite som 40-åriga småbarnsföräldrars motsvarighet till att åka på Roskildefestivalen som 16-åring. Kommer man få hångla, röka på, bli gyttjebadad, lämnad av en vän? Nerslagen? Räcker pengarna? Missar man sista färjan hem? Kommer favoritartisten ställa in? 

Man vet inte förrän man varit där.