på ön, del två

Sally hade i alla fall sällskap där bak. Av den mer tålmodige i familjen.

på ön, del ett

På Hallands väderö var det svårt hinna med tjocka släkten.
De tyckte Sally hade så mycket för sig. Jag förstod inte vad de menade. Hon som alltid går så målmedvetet rakt framåt.

fina fiskar i Torekov

Hamnen levde upp till allt man kan förvänta sig av en hamn. En fiskare kom med en spann full med fisk.
En tant lät oss klappa hennes golden.
Och en lastbil lyfte i en stor båt så man fick akta sig.

när katten är borta

Man pratar lite i telefon, har inte fullt fokus på Sally. Hon är dock föredömligt tyst.
Sen upplyser hon stolt att den belgiska chokladen är "slut!".
Tystnad är alltid ett tecken på fuffens, att jag inte lär mig.

sitt där och vänta

Ibland är Sally klar innan mig. Jag brukar då föreslå att hon kan sätta sig ner och vänta.
- Sätt dig i trappan medan jag packar väskan.
- Sätt dig på pallen medan jag klär på mig.
Så dumt. Som om en tvååring måste vila benen så fort det uppstår en liten paus. Tala om att upphöja den egna slöheten till norm.

den gränslösa tilltron

- Laga mamma, laga! hördes bakom mig och Anders när vi gick mot bilen.
Sally hade med bekymrad uppsyn stannat vid ett hål i asfalten.
Det finns liksom ingen gräns för allt hon tror att vi kan fixa.
Själv tycker man kanske att inköp av nya springskor bör räcka för en vardagskväll.

Landskrona, del tre

Sen hämnades Sally och Signe genom att springa åt alla håll utom de vi ville. Till exempel in i buskarna.