Tre år!

nya sängen

vikten av uppmuntran

Sally kan ju allt själv nu. Det är faktiskt väldigt skönt. I morse klättrade hon själv in i bilen, spände på sig säkerhetsbältet, stängde dörren.
Efter varje moment sa hon stolt "Jag kunde själv".
Jag satte mig i förarsätet och tog på mitt säkerhetsbälte. Då skrek hon jätteglad från baksätet:
"Du kunde själv mamma!".

Fint att hon också kan bli imponerad av mig ibland.

teamwork i köket

Folk säger det är så mycket jobbigare med två barn än ett. Inte dubbelt så jobbigt utan tuuusen gånger jobbigare.
Jag förstår dem inte.
Helgens tre barn var mycket lättare att passa än ett.

okänsliga öldrickare

Vi gick in på pub Telegrafen för fotboll men fick istället jazz.
Sådär tyckte jag och A.
Men Sally var helnöjd med att få livemusik ända tills folk ställde sig i vägen. "Jag ser inte" gormade hon, men inte var det nån som tog hänsyn till det.

breaking news

Jag och Anders satte upp tre Sallymål för den här hösten:
Sluta med blöja, sova i egen säng, sluta med napp.
I dag kan vi bocka av punkt nummer två, tjoho!
Sally sov hela natten i sin nya säng och föräldrarnas stolthet är ingenting mot hennes egen. Hon sprang in på förskolan för att berätta om sängen som hon först byggde och sen sov i: "Helt själv sov jag!".
Blöjan slängdes utan större dramatik för ett tag sedan, och eftersom mål alltid bör revideras kan det bli så att nappen får vara ifred fram till sommaren.

visst blir man glad!

Att gå på teater på kvällen, efter jobbet, med dagiströtta barn, kräver en del energi.
Men så värt det! Barnen blev ju så glada av musikteatern om mumintrollet. Och jag med. Gladheten räckte ända till busskuren, på bussen hem och vidare in i sömnen i sovrummet.