rosa - den fina färgen

Jag tycker inte man ska förstärka könsrollerna i onödan. 

Jag vill hellre bredda bilden av hur man kan vara som flicka och pojke.

Jag vill inte heller bidra till onödig konsumtion.

Tänkte köpa en begagnad barncykel, med könsneutrala färger och mönster.  

 

Det blev en ljusrosa med blomrankor. 

Inte alls begagnad utan helt ny.
Och Sally verkade inte besviken för det. 

det ska vara där

Att jag inte förstod att det skrynkliga och rutade A4-pappret ska sitta exakt där det sitter på väggen. 

Hur kunde jag få för mig att ta ner det?

Verkligen trögt av mig om man frågar familjens fyraåring.

 

Det är tydligen en karta, vecken på pappret är linjer som man kan följa för att hitta rätt. 

rusningstrafik

Det har hänt något på vår stillsamma gata. Plötsligt går det förbi så mycket folk att det nästan känns som vi bor mitt i stan. 

Bara nästan. 

Men ingen är gladare än jag. Och Ebba och Sally som har fler att säga "hejhej" till!

endast ScoobiDoo är vaken

Av jordens alla människor och djur är väl gosedjur inte de som behöver mest kärlek och empati.
Men lite synd tyckte jag ändå om hunden som glömdes på studsmattan i går kväll.
Hårt fastknuten i nätet så han inte skulle rymma.

de välbeställda barnens lekar

Jag var på Djingis Khan i Lund, ni vet det där lite alternativa bostadsområdet på norr där alla är akademiker, miljöengagerade och vänster. Barnen på gården lekte inte riddare eller prinsessor, de lekte återvinningsstation. Det tyckte jag var komiskt.

Hos vänner i Maria Park i Helsingborg ville Sally bygga med lego. Barnet i huset föreslog då att de skulle bygga ett trädäck. Sally såg undrande ut. Jag skrattade.

Frågan är vad som är vårt kvarters signaturlek.

 

Just nu lutar det åt sopor, Ebba gillar att sortera dem vid tunnorna, men som mina trädgårdsdrömmar ser ut kan lekarna närsomhelst börja handla om trädäck här med. 

Skrattar bäst som skrattar sist.

lånebarn

En bra sak med att jobba kortare dagar (som jag har haft förmånen att göra under våren) är att man kan ta med andras barn hem efter förskolan.

Ena dagen en Noah. 

Nästa en Esther.

Och så grannen Otto som ropar "Sally!" och kommer springande in genom häcken.
Jag gillar verkligen våra extrabarn.

perfektion

Jag tittar ibland på mina barn när de sover.
Jag vet inget mer rogivande. I mina ögon är de perfekta.

Ibland slår mig tanken att någon en dag kan komma att säga elaka saker om hur de ser ut, eller är.
Det är svårt att ta in, plågsamt att tänka på.
Nästan så jag vill slåss - i förväg.