hon förstår sig på säkerhet

Så här brukar det låta hemma hos oss.
Jag: Vill du cykla på din lilla cykel?
Sally nickar, men knatar först ut i hallen. Där pekar hon mot kroken på väggen och säger hm, hm mycket bestämt.
Jag: Vill du ha hjälmen?
Sally nickar mycket ivrigt. Sen går hon tillbaka och cyklar.

Ikväll tänkte några av oss köra bil till Stockholm, men Sally verkar föredra cykeln.
Det är ju okej så länge hon har hjälmen. Vi sätter henne på släp där bak.

snart börjar vi om igen

Jag har en splittrad läsekrets på den här bloggen. En del vill se fler bilder på mig (tack tack), andra vill veta allt om Sallys språkutveckling.
Info för er med intresse för dagisnyheter:

I augusti börjar Sally på nytt dagis. Hon verkar trivas finfint på det nuvarande, men har fått plats på ett som är mycket närmare vårt hem. Eftersom det är skönt att sova länge på morgonen gör vi såhär.
Ett plus är att det blir ännu en inskolning, vilket betyder ännu en inskolningsföljetong på bloggen!

ett mycket bra köp

Jag köpte en spade för 10 kronor till Sally. I helgen har hon grävt sig runt i staden. På söndagen kom hon nog upp i tre timmars grävande.

• småsten utanför vårt hus
• fimpar och skräp på Konsul Olssons plats
• sand på lekplatsen vid Gröningen.

omvänd sortering

Är inte Sally för stor för det här?
Nä, säger hon och skakar på huvet när jag frågar.

hade du litat på de här barnen?

Vi har en vän till familjen, Anita, som bor i ett nästan perfekt hem i Lund. Om jag fick välja vilket hus jag ville i hela världen skulle jag välja Anitas.
Vi hade kusinträff hemma hos henne i förra veckan. Fem kusiner, våra sju barn under fyra år och några mormödrar. När det var dags för fika fångades några av barnen in för smörgås i en blommig soffa.
Om jag varit Anita hade jag aldrig låtit dem sitta i min nyinköpta soffa. Men så tänker inte Anita. Hon lät dem äta sina mackor i lugn och ro.

De fick även hoppa i hennes säng, rita med tuschpennor och äta på klädda stolar i finrummet.

Här pratar vi genuin gästvänlighet.
Storslaget! säger jag.
Dessutom var allt väldigt gott, vilket inte minst Maj i grön klänning höll med om.

barn har känsla för kvalitet

Den osannolikt sega gårdagen kröntes med att jag fick slänga en text jag lagt två arbetsdagar på. Det visade sig att storyn redan hade varit i tidningen.
Som tröst gick jag med jobbet på after work.
Eftersom vårt hus var tomt på familjemedlemmar fick Sally följa med. Inte henne emot. Hon tyckte det var bra på Bishop's Arms. En hel tallrik pommes frites och gapiga vuxna som skrattade högljutt.
Det enda dåliga var den öppna spisen. "Trist med sån billig fejk", sa Sally när hon såg den.

vad ska vi göra i dag då

Ledig fredag, nästan en repris på förra.
Skillnaden är att i dag har lönen kommit. Första hela lönen sedan i höstas. Synd att bara låta den sitta där på kontot. Ensam, orörd. Jag och Sally måste nog sysselsätta den innan den äts upp av nått tråkigt konto, som ett matkonto.