Jag satt vid datorn och skrev ett viktigt brev till min chef.
Ebba började gnälla. Jag tog upp henne. Innan jag hunnit sätta henne i knät lyckades hon sträcka ut fingrarna så de träffade delete.
Kadoff. Mejl borta.
I kväll satt jag och skrev i sängen med Sally sovande bredvid. Plötsligt svingar hon ut en fot som prickar... ja, ni kan ju själva gissa.
Note to self: Man kan göra mycket med barn. Men sluta tro att det går jättebra att arbeta vid dator med små barn i närheten.
onsdag 5 september 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Helt helt underbart! Livet med barn är aldrig aldrig tråkigt, enformigt, strömlinjeformigt, förutsägbart, mm mm.
SvaraRaderadet är som när man har husdjur då händer det också alltid något!!!
Om man varken har barn eller husdjur så får man själv jobba på att det skall hända något. Vilket in emellanåt kan vara lite anstängande.
Då kan man stundom inta den positionen som alla småbarnföräldrar drömmer om, nämligen horisontellt i soffan med en god bok.
Just nu drömmer jag bara om att få stanna tiden. Haha. Så var det inte precis i våras. Men just nu.
RaderaDet är varningsflagg på mig, skulle kunna gå fram till ungdomar på stan och säga att de ska börja försöka göra barn i tid så de hinner få många många gullungar innan de blir gamla. :)