ständigt nya behov

Jag måste nog köpa en prinsesspuff till mina barn, det känns närmast nödvändigt.
Man kan väl nästan säga att en sån puff ingår i basbehoven i Maslows trappa, eller?

kusinerna tittar på stora barn

Man ska ju inte skryta, men ibland tänker jag: varför är det inte jag som jobbar som fotograf i den här familjen.
Jag menar, vilka mästerverk jag får till ibland. Som den här, där barnen till och med är färgmatchade med maten (rädisan). C'est magnifique!

hej på dej

Ibland glömmer jag bort Ebba när jag har stoppat ner henne i sjalen. Hon blir liksom en del av min kropp.
Känslan när hon vaknar och plötsligt tittar ut är inte helt olik känslan när hon föddes.
Man bara, hallå där, var det du som var därinne?

tankar i tvättstugan, del 1

Alldeles nyss (eller för ett år sen) stod jag och hängde tvätt och svor irriterat över alla Amandas kläder.
"En nittonåring borde faktiskt tvätta själv!".
 "Var är alla hennes strumpor?! Ska jag behöva säga att man måste byta varje dag."
Och andra lite småsura tonårsförälderstankar.
Nu däremot. Hittar jag ett linne i storlek small i tvätten blir jag helt nostalgisk.
"Åh lilla Amanda. Tänk att hon tvättar alldeles själv nu".

Sally och jag i Stockholm

På tåget upp var det som sagt livat. 

Man kunde till exempel härma sovande gubbar. 

När vi kom fram gick vi till Sergels torg.
Det gör jag alltid.
Men aldrig tidigare med barn.

Att se Sally i mitt gamla Stockholm gjorde mig så rörd att jag fällde en tår. Är det gladtårar? frågade Sally och det var det ju som tur var.
Sen gick vi in på Kulturhuset. Äntligen skulle jag få gå in på barnavdelningen som jag passerat så många gånger förr. Utan barn.

Där var hur kul som helst, tyckte både jag och Sally.
Kändisar fanns där också. Mogge som brukar rappa med Petter.
Som den lantis man är drar man sig inte för att fota.

I tunnelbanan fattade Sally snabbt att det gäller att se cool ut.
Till exempel genom att svinga sig runt pelarna.

Bakom Sally skymtar för övrigt ännu en kändis, skådespelaren Liv Mjönes, men jag vinklade tyvärr inte upp kameran tillräckligt för att fånga henne. Blev lite blyg.

Hemma hos min kompis Lisa fanns andra barn, ett litet gäng som drog runt med Sally på Stockholmsgatorna.
Det var kul tyckte Sally.  

Extra kul när Malva ville gunga henne på snurrgungan på den EU-anpassade lekplatsen.

Det är kul i Stockholm, men man blir lätt lite trött.
Tur att man kan sova på tåget hem.

ännu ovetande om pangpang

- Titta vilken fin borrmaskin! sa Sally och började låtsasborra i väggarna.
Mitt gudbarn Malva tittade lite frågande på mig.
Men vi sa inget.

bara fyra timmar kvar

Att åka tåg med Sally är som att ha med sig en sportkommentator.
Titta han sover!
Han kliade sig i näsan!
Han spottade ut äppleskalet!