medan vi väntar

Man hör om hockeyföräldrar som fryser vid rinken medan barnen tränar. 

Jag och Ebba äter mockarutor vid havet istället, medan Sally målar inne på Dunkers kulturhus. 

barn som (gulliga) reklampelare

Jag har tagit över Sallys ryggsäck, en fjällräven.

Hon behövde en ny, vi bildgooglade.

Man ska aldrig bildgoogla med barn utan att först ha rekat.  

En gång sökte jag och Sally på marsvin eftersom hon hade glömt hur de såg ut. Då kom bilder på grillade marsvin, från Sydamerika.

Men hon var ändå rätt resonabel när jag sa att hon inte fick ha reklam på ryggen (Barbie/ Disney/liknande).

Till slut valde hon en katt.

Att det var reklam på den också såg jag inte förrän den kom med posten. 

Tur katten är så gullig. 

från noll till tre

För ett år sedan hade Sally inga aktiviteter utanför förskolan. Nu har hon tre. Med den här takten kan det bli stressigt framöver.

Det var så klart inte meningen att det skulle bli tre grejer. Jag är en stark förespråkare av fri lek, lugnt häng i hemmet och annat som främjar kreativitet och återhämtning.
Men när vi går direkt hem efter förskolan, vid 15.30, känns det sällan speciellt utvecklande för nån av oss. Sally är rastlös, Ebba trött, jag vill göra mat vilket barnen inte alls vill att jag ska.

Att det blev tre aktiviteter i höst känns så här långt som en bra slump.
När Sally är på aktivitet kan jag och Ebba bonda ostört. Efter 45 minuter kommer Sally uthoppande från dansen/konsten/gymnastiken, glad som en sprattelgubbe.



Barn är ju olika, men min känsla är att Sally behöver mer kreativ och fysisk stimulans än vad hon får på förskolan.
Sen lär jag väl ångra mig när vi står på busshållplatsen i iskallt ösregn i november. Men det tar vi då.

vi bråkar inte på bild

Början på hösten har varit härjig.
Trötta barn, förkylningar, stress. 

Barnen har gnällt, vi vuxna har skällt. 
Jag sa det till en kompis som sa att det inte syntes på bloggen.
Jag vet.

Bilder ljuger inte, men de säger sällan hela sanningen.

Och när det är som bökigast är jag inte den som plockar upp telefonen och fotograferar. 

Jag gjorde det nån gång när Sally var liten, till exempel här.

Men nu när de är stora känns det som övertramp. 

Så det blir nog solskensbilder i fortsättningen också. 

 

Med lite smågnälliga texter som balans.

barnmode på Ica nära

Man kan nästan tro att folk i min del av stan gillar barnkläder från Pomp deLux (de prickiga paketen).

lyxen i att få vara på femårskalas

Sally är i en mitt-emellan-ålder när det gäller kalas.

Hon går själv ibland, men är så pass liten att det också är okej för mig att följa med. 

Jag stannar så ofta jag får, älskar att iaktta barn på kalas.

Den djupa koncentrationen när de pyntar tårtor. 

Glädjen när de dansar dans-stopp. 

För att inte tala om humorn i att se föräldrar på dansgolv. 

Nästa gång ska jag också dansa, jag lovar. 

Det var bara så skönt att få sitta i en fåtölj och se på.  

inte mitt bästa köp

Note to self: Om man har ont om plats hemma. Köp då inte en jättestor rittavla på Ikea bara för att den är billig. 

Och framförallt. Välj inte en med kritor i ett material perfekt att pulverisera för en 1,5-åring. 

Snart är vårt hem täckt i ett tunt lager puder i diverse pastellfärger.