leta efter brevlådor

Varför ge brevbäraren besvär när man kan göra jobbet själv. 

Så resonerade vi när vi körde runt med kalasinbjudningar.

Det var kul att se var förskolevännerna bor. 

Relativt blandat kan man nog säga: hyreshus, radhus, jättevilla, småhus.

Synd bara att det finns portkoder till lägenheterna, de som Sally gillar mest. Hon vill ju så gärna flytta till lägenhet. 

När du blir stor, säger jag.

happy halloween!

Glöm nu inte köpa godis till alla monster och häxor, säger jag med en hälsning från vår favorithäxa i Malmö.

en, två, tre, hoppa!

Sally var inte så fysiskt aktiv när hon var liten. 

Hon satt helst stilla med en bok.

Det tar hon igen nu. Nu hoppas det och kullerbyttas mest hela tiden.

Och de små är inte sena att kasta sig efter.

lyckat kalas om man frågar barnen

Det är mycket kalas nu. 

Dels fyller Sally snart år, dels flera av hennes vänner.

I helgen var hon på sitt första kalas på Busfabriken.

Grannen Otto fyllde fyra år.

 

Man kan säga att det var lätt kaotiskt. 

Sally älskade att vara där, men jag fick nästan hjärtinfarkt så svårt det var att hålla reda på alla barnen, plus Ebba. 

(för jo, det är ju mitt ansvar att se till att inga barn på hela busfabriken skadar sig eller kommer bort...)

  

Enda lugna stunden var när barnen bänkades i kalasrummet för att äta. 

Det är inte jättekul att se på när någon annan öppnar tjugo presenter på löpande band.

Däremot är bollhavet alltid lika bra. 

när man förenklar för barn

Jag tränar Sally på 112.
Dels på själva telefonnumret, och dels på vad man säger när de svarar.

Jag förklarade att ambulansen, brandkåren och polisen har samma nummer.
- Bor de tillsammans?
- Nä, men de jobbar tillsammans.
Helt tyst.
- Men jag har inte sett brandbilar vid polishuset.
- Hm. Det har du rätt i. Men de som svarar i telefon jobbar tillsammans. Sen ringer de vidare till polisen. 
- Aha. 

nu är tomaterna klara

Det är kul att barnen vill hjälpa till när man ska ha gäster. 

Ebba gillar till exempel att ta av stjälkarna från småtomaterna. 

Sen fixar hon gärna lite mer med dem också.

De "stjälper till" som en kompis sa apropå tvååringar i köket.

Men å andra sidan: kul att Ebba gillar tomater. 

Det glädjer nog min morfar tomatodlaren uppe i himlen.

Gästerna blev ju mätta ändå. 

en aktivitet måste bort

Jag inser det dumma i att välja aktivitet till barnen utifrån vad som är bekvämast för föräldern. 

Men. 

Till våren ska vi välja bort en grej och det är svårt att bortse från min egen upplevelse.

Ska Sally fortsätta med dansen där jag och Ebba väntar på henne på en hård bänk med utsikt mot en nödutgång?

 

Eller ska vi välja konstkursen på Dunkers där vi först fikar i restaurangen.

Och sen går rundor vid vattnet medan Sally målar? 

Hm. Ett av alla dessa svåra val.