I lördags pratade jag med en kompis om leksaker, att man inte måste köpa allt barnen gillar.
Det är ju en ganska vanlig reflex hos oss välbeställda föräldrar.
Barnet gör en pärlplatta på förskolan - vi måste köpa hem pärlor!
Barnet målar med vattenfärg - vi måste köpa ett staffli!
Som exempel tog jag Barbie som Sally haft roligt med hos kompisar.
Hon har inte några och jag tänker inte köpa, sa jag.
Hon kan leka med dem hos andra. Då blir det desto roligare där.
När jag kom hem i går hade Sally plötsligt ett tiotal Barbiedockor.
Så kan det gå när man hittar storasysterns gamla leksaker på vinden.
Och ojoj så roligt hon hade med Barbietoaletterna och galaklänningarna. I två timmar hade hon suttit där ute och lekt, sa pappan.En del leksaker kanske är så bra att man bör se dem mer som en mänsklig rättighet...
Lilla Sally!
SvaraRaderaMan kan ju undra hur hon hittade dom på vinden? Var det den snälla pappan?
Men lycka verkar det ju att vara.
Jag vet förövrigt en som så hett önskade sig en Barbie dockor när hon fyllde fem år!
Ja själv fick man ju bara EN Barbie under hela uppväxten. Ingen häst, ingen Ken, inget hus. Vilken arm barndom. Tur man hade vänner som hade det bättre ställt!
RaderaÅhhh vilken lycka. Det är ju som att vinna på lotto. Det är aldrig fel med kombinationen sakletar- och hamsterpappa :)
SvaraRaderaKram från kusinen som nog blir väldigt avis
Ja hamsteregenskaper kan vara ganska bra har jag märkt. Kusinen får komma och leka med dem, any day!
Radera