det är en ständig kamp

Jag är först, jag är först. Hur har det här gått till, undrade Sally som ständigt brukar bli omsprungen av den fem månader äldre Signe.
Den här gången stod Signe nedanför och väntade otåligt. Strängt tillsagd av sin mamma att vara snäll mot Sally som är minst.

Sally klättrade snabbt, stannade bara för att posera en gång för kameran, sen kröp hon vidare fram till rutschkanan. Signe var hack i häl, hon spurtade på slutet, men Sally var först ända ner till sandlådan. Heja heja!

utgrävningar i Båstad

 

Sally grävturné går vidare. Från Stureplan via Fria Bad till Båstad där mormodern i går visade det gamla tricket "begrava foten".

vi låtsas att vi är i Thailand

Det man får i present bör användas minst en gång. Så lyder min klädlag. Även om det råkar vara en väldigt tajt sidendress från Thailand.
Som synes var Sally nöjd. Och hon passade fint in på festen eftersom födelsedagsbarnet Signe hade indiska haremsbyxor.

några timmar på lördagen

07.50 Vi vaknade och såg att Anders inte är hemma. Pappa? sa Sally och letade under kudden.

9.00 En av oss fick panik av en fluga som flög in bland klossarna. Hon räddades av Amanda medan jag fäktade ut flugan. 

09.30 Vi cyklade till havet.

10.30 Vi åt äpple som återigen matchade klänningen.

11.00 Vi övade på den gamla klassikern tittut för att kunna visa den för Alice lillasyster som nu har kommit ut.

12.00 Vi somnade igen.

Nu är vi vakna och ska på kalas!

vi har ett problem

I går var Sally rädd för myrorna på hallgolvet. 
I dag blev hon rädd för en död nyckelpiga.
Nu på kvällen fick hon panik av en fluga.

Det är sommar. Vi bor i ett hus omgivet av natur.
Jag tror vi har ett problem.

det behövs sprit i maten

Man är ju ingen matfotograf, men en av de bästa sakerna med att vara ensam hemma är att slippa bry sig om att en inte gillar sushi och en annan inte paprika och en tredje inte vill ha kokosmjölk och en fjärde ogillar den lilla ingrediensen "grönsaker".
Sauterad fänkål med whiskey, bladpersilja och oliver. Sååå gott!

snart nitton månader

Sallys kompisar börjar fylla år. De är inte längre månader utan år. Det känns lite stort. På lördag ska vi till exempel på tvåårskalas. 

Snart är det nog dags att börja fota på avstånd igen, så Sally inte känns så stor.