hon har det danska i sig

 
Att cykla runt i Ålabodarna med danska nästkusiner var mycket roligt, tyckte Sally. 
Mycket vingligt, tyckte jag och överlät trampandet till Anders.
Haj haj, skrek Sally till alla de mötte och viftade med en dansk flagga.

gräshopporna

I flera år har vi haft gräshoppor i vårt sovrum. De kommer vid den här tiden. Dyker upp i taket, flyttar sig några centimeter från en natt till en annan, men de har inte stört.
I går blev både jag och Anders påhoppade. Som om de samtidigt tappade balansen. Kan det vara så?

nya dagis

I linje med devisen "ropa alltid hej innan du är över bäcken" utbrister jag nya dagis är jättebra! 
De enda minus jag sett såhär långt:

• På sångstunden har de en sång som går ungefär "Lotta satt på en potta och sen sa det pruttelibang".

• Snål fruktstund. Visserligen såg jag en banan för nio kronor på macken i går. Men ändå. Så dyrt är det väl inte med frukt att fruktstund ska betyda att tio barn delar på två äpplen.

de svårmatchade byxorna

Jag har glömt använda kläderna jag köpte till Sally. De som syddes på ingen tid av en som kallar sig pumpalot och sen kom i brevlådan. Men idag fick hon välja själv och voilá, molnbyxor på.

Sally är sänd till Malmö

En envis sjuka har hoppat på mig. Först feber, sen inget, sen en migränliknande huvudvärk och nu feber igen.
Sally är sänd till Malmö för att slippa ha en sängliggande mamma som sällskap. Jag fick en dos dåligt samvete över att ha skickat bort henne, men efter flera mms från systern känns det konstigt att jag ifrågasatte det ens en sekund.
Det var väl febern som förvirrade.

bis, bis

Man tänker att man inte ska göra en grej av att ens barn börjar prata. Det är ju inte precis en världshändelse.
Men så väller orden ut ur hennes mun och man blir så stolt.
Jag är just nu så jättestolt.
Som när hon säger "bis, appa bis" (bebis, klappa bebis) om lilla Klara som var på besök i fredags.

vuxna gör sig inte på bild

Man kanske borde bredda bloggen.
Så tänker jag ibland. Jag kunde berätta om andra delar av livet.
Men så tittar jag igenom mina bilder och påminns om att jag inte kan fotografera någon annan än Sally.
Jag menar vad är det här?

En vy från Hamnkrogen, jo, men för övrigt. Inte bra. Och det här:

Alla fyra tittar in i kameran, men det är väl också allt.
Jag ska hålla mig till Sally. Det är helt klart.