lördag 18 september 2010
varmt, varmt
Vi eldade i brasan. Första gången för Sally. Hon brukar sova när vi tänder på.
Än en gång bevisade hon att hon numera förstår nästan allt. När vi sa att det var varmt så höll hon sig långt från elden.
- Varmt, varmt, sa hon varje gång hon gick förbi.
För säkerhets skull höll hon också för ögonen när hon gick förbi, men just det var omöjligt att fånga på bild.
fredag 17 september 2010
lockar kräver makeup som jag inte har
Det har varit mycket bilder på mig själv nu. Jag ska tona ner, jag lovar. Jag ska inte hänfalla åt den narcissisim som verkar drabba alla med hipstamatic-appen, jag har ju inte ens en Iphone.
Men jag var nyss och klippte mig och frågar mig som vanligt: Vad är det med frisörer och stajling?
- Jag har ingen efter dig, ska jag stajla lite? frågade Jovana.
- Visst, gör du det, sa jag som bara skulle hem och skriva och sen städa.
Lite stajling kan väl inte skada.
Det var fel tänkt.
Mitt utseende haltar och nu sitter jag här vid mitt spegelskrivbord och försöker sminka ikapp de hollywodska lockarna. Inte bra.
Nästa gång är det jag som säger nej till stajling.
Men jag var nyss och klippte mig och frågar mig som vanligt: Vad är det med frisörer och stajling?
- Jag har ingen efter dig, ska jag stajla lite? frågade Jovana.
- Visst, gör du det, sa jag som bara skulle hem och skriva och sen städa.
Lite stajling kan väl inte skada.
Det var fel tänkt.
Mitt utseende haltar och nu sitter jag här vid mitt spegelskrivbord och försöker sminka ikapp de hollywodska lockarna. Inte bra.
Nästa gång är det jag som säger nej till stajling.
mutor och andra bra metoder
När man passar andra barn måste det vara mysigt. Allt för att de inte ska bli ledsna. Andras barn får INTE bli ledsna hemma hos mig.
När Signe var här häromkvällen såg vi därför film, åt russin, dansade disco, lekte i tältet och var glada mest hela tiden.
Den enda svårigheten är att russinen ibland tar slut fortare i den enes skål. Trubbel, trubbel.
Men med lite list avstyrdes även den annalkande krisen. Man är väl en barnpassare av rang!
När Signe var här häromkvällen såg vi därför film, åt russin, dansade disco, lekte i tältet och var glada mest hela tiden.
Den enda svårigheten är att russinen ibland tar slut fortare i den enes skål. Trubbel, trubbel.
Men med lite list avstyrdes även den annalkande krisen. Man är väl en barnpassare av rang!
onsdag 15 september 2010
gosedjuret blev en tiger
All work, no play. Ingen tid för bloggen, stackars bloggen.
Men jag ville presentera Sallys nya gosedjur. I snart två år har jag erbjudit henne olika djur med hopp om att hon skulle fastna för ett speciellt, det sägs ju vara så braaaaa.
Men det krävdes tydligen en som var köpt av mormor för att det skulle bli riktigt bra. Nu är den med nästan överallt. I bilen, vagnen och när hon läser tidningen.
Och framför allt när hon myser.
Men jag ville presentera Sallys nya gosedjur. I snart två år har jag erbjudit henne olika djur med hopp om att hon skulle fastna för ett speciellt, det sägs ju vara så braaaaa.
Men det krävdes tydligen en som var köpt av mormor för att det skulle bli riktigt bra. Nu är den med nästan överallt. I bilen, vagnen och när hon läser tidningen.
Och framför allt när hon myser.
söndag 12 september 2010
bra bilder med ny Canon
Dowen har en ny kamera (igen...). Han och kameran tog fina bilder i Båstad i går.
Jag döper dem till "Sally och hårklämman i trädgården".
Och "Sally och Lotta ritar".
Jag döper dem till "Sally och hårklämman i trädgården".
Och "Sally och Lotta ritar".
fredag 10 september 2010
bättre och bättre dag för dag
Jag köpte ett sminkbord på loppis. Skrev jag det? Jag saknade en egen plats för mina små sminkburkar. Men när jag kom hem insåg jag att jag inte hade något smink så istället blev det ett skrivbord. Ganska deppigt såg det ut:
Men dra på trissor. Något har hänt. Är det inte lite smink som har letat sig fram där till höger? Jojominsann. Bordet är fortfarande omålat men datorn har fått sällskap av såväl Maybelline, Lancôme som Max Factor och genast känns det mycket trevligare här i min arbetshörna.
Det enda som saknas är den lilla pratkvarnen som brukar envisas med att sitta på den vita stolen. Jag får nog gå och hämta hem henne.
Men dra på trissor. Något har hänt. Är det inte lite smink som har letat sig fram där till höger? Jojominsann. Bordet är fortfarande omålat men datorn har fått sällskap av såväl Maybelline, Lancôme som Max Factor och genast känns det mycket trevligare här i min arbetshörna.
Det enda som saknas är den lilla pratkvarnen som brukar envisas med att sitta på den vita stolen. Jag får nog gå och hämta hem henne.
jag är aldrig trött, okej?
Du ser lite trött ut, sa jag i går kväll. Ska vi inte gå och lägga oss?
Absolut inte trött ett endaste dugg, sa Sally.
Jag läser ju i boken ser du väl.
Jag sitter upp nästan helt rak i ryggen.
Och jag släpper nappen för att göra konster med bilkudden. Inte alls trött, okej?

Prenumerera på:
Inlägg (Atom)













