mycket med orden

Jag: Men snutte, trillade du ner från soffan?
Sally: Min nutte (= hennes nuttefilt).

Det finns ett ord för den här fasen i språkutvecklingen, kanske lexikografisk. Någon som vet?
Annars är associationsdialogerna på stark frammarsch, som när tåget kör förbi utanför huset.
Sally: Tåg
Jag: Det kanske ska till Malmö.
Sally: Linnéa
Jag: Eller så ska det till Göteborg

Sally: mormor

Ser sen fram mot Linnéas fina (och roliga) fas:
Vuxen: Det var fantastiskt god mat.
Linnéa: Får man säga fantastiskt.
Vuxen: Va?
Linnéa: Får man säga fan-tastiskt.

det är fint nu

Efter att ha burit runt Sally på Söderåsen i några timmar fick vi som belöning mata ankorna, förlåt änderna.
Det var sagolikt vackert där uppe på åsen. Till och med en flämtande jag med 14 kilo Sally på ryggen kunde se det.

"många, många pips"

Gissa om Sally blev förvånad när den här tallriken dök upp som kvällsmat i Köpenhamn i går kväll.

tv kan ju vara farligt

Efter mötet med scream-masken har Sally varit lite rädd på kvällarna.
Jag sa till Anders att vi kanske ska ha koll på vad hon ser på tv, inte låta henne titta själv. Det är alltså barnkanalen vi pratar om, men även i den lurar faror när man bara är två år och nyss har stiftat bekantskap med sina rädslor.
Redan i kväll glömde jag mig när jag lagade mat. Hon satt själv inne i soffan och var plötsligt så konstigt tyst. Kanske livrädd tänkte jag och sprang in för att konstatera att hon tittade på hockey.
På finska.
Jag kanske ska tagga ner.

hade ni velat leka med de här?

Lillan, hon längst till vänster, hade stor betydelse i mitt tidiga liv. Efter några år i en fasters källare är hon nu tillbaka i min vårdnad. Problemet är bara att jag är lite mer tveksam till henne i dag. Det tar emot att säga, hon är ju så fin, speciellt med nytvättat hår.
Men när jag badade Lillan och de två andra dockorna från medeltiden funderade jag på om Sally kanske ändå ska få leka med nån som är född på 2000-talet.

barn är snälla också nuförtiden

Jag har gjort ett jobb inför Halloween. Frågade barnen hur de tänkte busa om de inte får något godis. Väntade mig obehagliga saker som äggkastning. Istället fick jag tipset om att använda en pruttkudde.
Om jag inte får godis tar jag fram min pruttkudde och sätter mig på den, sa en liten pojke.
Fint bus, tycker jag.
Istället för dumma scream-masker.

nytt från Gambia

Amanda har uppdaterat sin blogg med senaste nytt från djurfronten. Läs vet ja!