torsdag 7 april 2011

i tennishallen

Anders spelade tennis med kompis.
Sally och jag tittade på.

tisdag 5 april 2011

nytt halsband

Jag tar allt för få bilder. Svårt när jag jobbar. I väntan på nya blir det en från förra veckan. Efter halsbandstillverkning på dagis. Förlåt förskolan.

mutor, del två

Det finns tydligen delade meningar om det rätta i att använda glädje som muta.
I morse testade jag en ny variant.
Sally fick värsta brytet när kläderna skulle på. Det var gråt och skrik och stor förtvivlan.
Efter kramar och sånger och pauser och allt vad jag kunde komma på föreslog jag slutligen en chokladbit.
Då gick det jättesnabbt att klä på sig.

söndag 3 april 2011

dockan fryser

bönor eller pommes, du väljer

Man är nog lite optimistisk när man tar bönor som tillval till en tvååring.
Speciellt när man själv väljer pommes.

torsdag 31 mars 2011

en effektiv muta


En smärre revolution i min och Sallys relation är att man numera kan resonera med henne.
Innan var det mer nej eller ja.
Med rätt argument kan man numera lyckas häva de mest omöjliga situationer. Det är bara så svårt att veta vilket argument man ska välja.
I flera dagar har vi försökt få på Sally glasögonen, men tvärnej. Vi har bestämt oss för att aldrig tvinga, vill inte att glasögonen ska förknippas med våld.
Men så i dag när jag lite tröstlöst försökte ännu en gång så lossnade det plötsligt. Att det är bra för ögonen har hon struntat i. Att hon bara måste ha dem en kort stund har hon nog genomskådat som ljug. Men när jag sa att "pappa blir så glad om du tar på dem" så nickade hon och jag fick äntligen sätta på dem.
Nu är frågan: Är det okej att använda glädje som muta..? 

så nära, men ändå så långt ifrån


Jag och Sally hade en liten… hm… diskussion tidigare i dag. Hon var helt förtvivlad efteråt och jag  fick dåligt samvete. Hon är ju sjuk (ja, igen), har jätteont i halsen. 
Så hon fick glass.
En stund senare var jag i köket då jag hörde gråtande inifrån soffan.
Konstigt, hon har ju både tv och glass tänkte jag. Så sneglade jag in och såg hur hon förtvivlad försökte få fatt i glassen med skeden, men den bara halkade runt. Hon gjorde utfall för att dela den, men som alla vet kan iskall glass vara hård som diamant. 
Livet måste stundtals te sig helt omöjligt ur en tvåårings perspektiv.
Tänk att ha glassen så nära, men ändå så långt ifrån.