måndag 12 augusti 2013
mycket ljud blir det
Jag vet inte vad jag hade tänkt mig.
Men jag har vissa koncentrationsproblem när jag läser matte här hemma.
torsdag 8 augusti 2013
jag kommer ut som släktkär
När jag träffade Anders tyckte jag det var bisarrt många släktträffar på hans sida.
Varenda födelsedag skulle firas, alltså även om man fyllde 47.
Obegripligt tyckte jag.
Man vill ju gärna hinna träffa några andra än släkten.
Men så kom Sally, sen Ebba och med dem ett ökat intresse för släkten.
Numera gillar jag att det är kalas mest hela tiden.
Jag menar, varför inte. Plötsligt dör man. Klart man ska kalasa så mycket man kan.
Jag menar, varför inte. Plötsligt dör man. Klart man ska kalasa så mycket man kan.
Inte blir det sämre av att släkten bor på så vackra platser.
Som med utsikt över ängarna i Domsten (ser ni att Sally gör mål på Anders där bak?).
Och att barnen gillar alla extrapersonerna; kusiner och fastrar och ingifta irländare och allt vad det är.
måndag 5 augusti 2013
mys på kvällen, i smyg
Sally vill ofta mysa med Ebba. Hon vill ha Ebba i knät, klappa henne på kinden, bära henne.
Ebba vill nästan aldrig.
Så Sally passar på när lillasyster sover.
Hon lägger snuttefilt runt huvet, och håller handen.
Ebba vill nästan aldrig.
Så Sally passar på när lillasyster sover.
Hon lägger snuttefilt runt huvet, och håller handen.
Jag har inte hjärta att säga att det kanske blir lite varmt för Ebba som har 39 graders feber (efter vaccination).
söndag 4 augusti 2013
vilsam väntan på tåget
Vi har långsamma hemmadagar nu på sommaren och trots att jag är en rastlös själ kan jag gilla det.
Åtminstone stunderna av väntan som sällan hinns med i vardagen.
Som när man får för sig att man ska vinka till mormor och Dowens tåg när det kör förbi vår järnvägsövergång.
Vi väntade och väntade.
Pratade, tittade på en moppe, dansade runt en stolpe.
När tåget väl kom körde det så snabbt att vi bara såg något rött skymta förbi i ett fönster, kanske var det mormor.
Men det gjorde liksom inget.
Vi hade det bra där i solnedgången jag och Sally.
På hemvägen hittade vi ett plommonträd.
fredag 2 augusti 2013
ingen vanlig matta
Innan vi fick studsmattan tänkte jag farligt, fult.
Nu tänker jag: vilken bra grej.
Sally är på den i timmar.
Hon lyssnar på radio, gör kullerbyttor, dansar, hoppar, vilar sig.
Fantastiskt lekredskap.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)