första kalaset: förvirring

 

Första femårskalaset gick bra. 

Tror jag. 

Svårt att veta.

Efteråt kände jag mig helt tom. Kom knappt ihåg nånting.  

Mindes mest mindre bra händelser.

En pojke blev rädd av biofilmen.

En flicka försvann (inte länge, men sekunder är långa när barn är borta).

En gillade inte kakan.

En saknade sin lillasyster.

Jag hann inte styra upp en enda lek.

Men när jag tittar på de få bilder jag tog ser Sally i alla fall glad ut och det var ju hennes kalas.

passiv barnuppfostran

Blev trött på barnen som bara gnällde. 
Gick ner i källaren.
När jag kom upp låg de lugna på lekmadrasserna och nattade dockor.
 

Jag kanske skulle gå min väg lite oftare. 

tomma ytor = fest

 

När Linnéa var drygt ett år flög vi till Rom. Jag glömmer aldrig hur hon spann loss på flygplatsen. 

Hon älskade de stora golven. 

Öppna ytor har en speciell dragningskraft på barn. 

Som en tom lägenhet i Malmö, där mormodern snart flyttar in.

De sprang, hoppade, kastade sig på golvet, gömde sig i garderober.

Jag ska fråga mormodern om de måste ta dit möbler.
Den är ju bra som den är.

vi tränar barnen i hyffs

Vi går sällan på restaurang alla fyra. 

Det är så bökigt.
Ebba vill inte sitta still mer än fem minuter. Sally tappar också tålamodet och så blir nån av oss irriterade och då blir den andre irriterad på den som blev sur.
Maten hinner kallna innan man ätit. Det blir sällan trevligt.

Men jag vill att de ska lära sig så igår tränade vi på thaikrogen. 

Både Anders och jag var eniga om att de inte skulle få våra telefoner. 

Man måste väl kunna sitta ner i en timme utan en telefon!

Vi höll stånd mot tjatet i ungefär tjugo minuter.

Sen skulle Ebba se Lollo & Bernie dansa.

Och Abi. 

Ständigt skriker hon om Abi.  

EBBA SE ABI!

Men det är okej. 

Vi var glada ändå. Det var ju födelsedag.

nu har vi en femåring

Vid den här tiden för fem år sedan var Sally bara några timmar gammal. Anders åkte och hämtade Amanda, så hon kunde träffa Sally innan hon skulle till skolan.
Vi pussade och pussade på den skeptiska lilla bebisen.

 

Hon var så gullig.
I flera år hade vi väntat på att hon skulle komma.
Jag var glad hela första året. Så fort jag såg henne blev jag glad.

Efter ett år kom jag på att man kunde bli trött av att ta hand om barn.
Men glad var jag fortfarande. Hon var ju så rolig, från första stund.
Såhär efter fem år är jag lika förundrad över att vi fick just Sally, världens bästa barn för oss. 

Som vi pussade på de fina kinderna.
Det gör vi fortfarande.
Grattis till Sally fem år idag!

vi chockar bort sjukorna

Febern var borta i morse. 

På eftermiddagen blev jag rastlös så vi åkte till kallis. 

Succé! Vilket ställe. Fyrtio nakna kvinnor, solnedgång över Öresund och så vi. 

Ebba älskade bastun, ville inte lämna den. Sally gillade våra badförsök, ville doppa fötterna igen och igen. 

Jag blev så uppspelt att jag doppade hela mig. 

varm som i tropikerna

Hon fick vara frisk i sju dagar, det är ju alltid nått. 

Sen kom febern tillbaka. 

2013 är verkligen ett varmt år för Ebba.