I lördags pratade jag med en kompis om leksaker, att man inte måste köpa allt barnen gillar.
Det är ju en ganska vanlig reflex hos oss välbeställda föräldrar.
Barnet gör en pärlplatta på förskolan - vi måste köpa hem pärlor!
Barnet målar med vattenfärg - vi måste köpa ett staffli!
Som exempel tog jag Barbie som Sally haft roligt med hos kompisar.
Hon har inte några och jag tänker inte köpa, sa jag.
Hon kan leka med dem hos andra. Då blir det desto roligare där.
När jag kom hem i går hade Sally plötsligt ett tiotal Barbiedockor.
Så kan det gå när man hittar storasysterns gamla leksaker på vinden.
Och ojoj så roligt hon hade med Barbietoaletterna och galaklänningarna. I två timmar hade hon suttit där ute och lekt, sa pappan.
En del leksaker kanske är så bra att man bör se dem mer som en mänsklig rättighet...