Det fanns en tid när jag längtade efter att Amanda skulle gå hemifrån.
Hon var alltid hemma. Jag fick sällan vara själv i huset.
Men tiderna förändras.
Numera är hon hemma alldeles för lite.
När hon väl kommer blir alla i familjen helt uppspelta. Vi pratar och pratar, skrattar och leker.
Sen går hon igen alldeles för snabbt.
Att man aldrig får vara nöjd.
Så ledsam bild.. Tycker också hemma alldeles för lite, ska försöka stanna längre nästa gång. Pussa mina finaste!
SvaraRaderaEller så kan du väl helt enkelt flytta hem igen. Nu när vi har röjt i källaren och allt. :)
Radera