I dag fick dagispersonalen ringa efter oss. Sally ville inte äta, inte sova. "Vi har burit och vaggat. Nu sitter hon i vagnen, men vill inte sova ändå". Föräldrarna kastade sig i bilen och hämtade hem det ledsna barnet.
Efter en lång kram tog det ca fem sekunder för henne att somna i vagnen. När hon vaknade åt hon två mackor, en burk oliver och en massa annat.
Well. Jag betraktar den här dagen som en parentes i dagiskarriären. Sally hade säkert sina skäl.
onsdag 24 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jaha!!! Men inget om något badande?!
SvaraRaderaHoppas det kommer i nästa inlägg.. Speciellt fin bild
;) Det där med tålamod är inte systrarna Malmbergs starkaste gren...
SvaraRaderaAbsolut skäl hade hon. Sån dag har vi ju alla lite då och då. Jag hade oxå det igår så kanske det var något luftburet det e jag övertygad om. Det kommer gå bra igen. JÄTTE bra dom ringde. Kram från mostern
SvaraRaderaHoppas inte nu att ni tror att det beror på att ni tog framgångsfika dagen innan och att det skulle straffa sig direkt. Sally börjar nog bara fatta att dagisär på riktigt och inte bara på lek. Tufft och hårt är livet. Men också alldeles alldeles underbart emellanåt.
SvaraRaderaSom när mamman och pappan kommer och man får somna i sin vagn. Gulle Sally.